Håkan här.
Ledig idag och ligger i soffan med en kopp kaffe. Laddar för simning om ett par timmar.
 Igår andra löppasset utan hälsmärtor. Finns lite hopp om det. Däremot en viss panik. På måndagen kom ett mail från Sthlm marathon.  ¨Endast 47 dagar till start, hoppas din träning går bra¨
Jag springer sju km tre dagar i veckan just nu.. Nåja har en god grundkondition som Fredrik sa. Får jag bara till hälen så ska jag nog ta mig runt. Får nog revidera målsättningen lite bara.

Ska skriva lite om prylar och kläder. Om hur det faktiskt kan hjälpa en med motivationen. Jag kom hem vid 19 igår och hade ännu inte ätit middag.  Det hade varit snöblandad regnstorm hela dagen. På schemat stod sju km löpning men jag hade verkligen inte lust, ¨jag tar det imorgonbitti istället¨
Jag kom på att jag har ju för fanken bästa utrustningen för just detta väder. Fjolårsköpet av kläderna inför SSR är ju perfekt för detta väder.
Krängde på mig kläderna, drog upp kapuschongen och begav mig ut. Det kändes riktigt bra och när jag kom in igen efter styvt 8,5 km var jag sådär ruskigt nöjd som man bara kan vara efter ett skönt pass. Vart vill jag komma med det här då? Jo detta grymma pass hade aldrig blivit av om jag inte haft rätt kläder som kunde hålla mig varm och torr. Kalla mig svag om du vill, men jag fick det gjort och det är det viktiga.

Sånna här dagar kommer då och då men har man bra och sköna grejer för rätt ändamål blir det sååå mycket enklare att få träningen gjord.  Så man kan säga vad man vill åt dom på gymmet med senaste grejerna och som knappt orkar kliva upp på löpbandet men om kläderna hjälper dem att orka ta sig till gymmet är det ju helt fantastiskt.  Vissa vill ta selfies från alla gympass, andra vill ha nya tights varje löprunda, en del står med mobilen och chattar under träningen på löpbandet och andra bryr sig inte alls om något. Men så länge träningen blir gjord spelare det ju ingen roll.
Kläder och prylar är bra. MEN inte allt. Viljan är viktigast.

Blöt efter regn och rusk.