Tjabba Håkan som skriver.

Midsommar är över för denna gången. Hoppas ni har haft det bra

Jag tänkte berätta lite om gårdagen. Jag har haft dåligt träningssug i helgen men bestämde på fredagen att imorgon måste jag ta mig ut i skogen och springa. Sagt och gjort. Packade västen med lite grejer och stack iväg. Tänkte springa kanske 12-15 km. Jag tog det lugnt och gick ibland, speciellt runt de lerigaste partierna. Väl hemma igen visade klockan drygt 20 km. Riktigt nice och det första lite längre skogspasset för i år. 

Hälen spökar fortfarande. Sub två månader till vasan. Börjar nog ge upp att det ska hinna bli bra tills dess.

Eftersom jag inte tänkte springa så långt så hade jag inte ätit nog mycket så blev lite låg på energi, men det gick bra.

Stötte på en grävling!!! Sjukt coolt. Aldrig sett en förut. Himla stora dem är.

Tyvärr har senaste tidens regnande gjort skogen blöt och geggig igen. Ingen big deal men är ju som skönt om det är torrt.  Riktigt varmt var det igår också. Så härligt=)

fint vid fäbodarna

Tjena Håkan här. Nu händer det mycket för oss. Äntligen sommar så träningsvariationen blir mycket bättre än på vintern. Ikväll har jag tex först bränt av ett corepass plus rehab. Sedan åkte inlines på för en kvällstur. Var helt enkelt inte sugen på att springa och cykeln står fortfarande. Jag ville ändå få upp pulsen lite så inlines passade bra. 15 km blev bra för ikväll.
Cykeln ja. Den står fortfarande sen vår regntur förra veckan. Anledningen är att jag beställt slang till mina slanglösa däck. Gav upp racklandet. Även beställt nya pedaler och pedalklossar. Sen är det bara att tuta och köra igen.

Det har blivit ganska mycket handlade sista tiden.  Efter maran så unnade jag mig lite nya kläder =)
För mig har det blivit en ny långärmad tröja för skogen. Grymt skön. Fickor på ryggen, silikonbelägg på axlarna så ryggsäcken sitter på plats och dragkedja i halsen för att kunna reglera värmen. Såhär ser den ut.

 Har även beställt "tävlingskläder" från Bergslöparna. Bilder på dem kommer när jag fått dem i posten. Kortärmad tröja och shorts från Salomon är det.

Sen har både jag och Fredrik beställt varsin våtdräkt. Inte likadana dock. Bilder och info kommer senare när vi fått dem. Nu ska det börjas simma i öppet vatten. Spännande var ordet.

Jag har hela tiden tänkt att springa Ultravasan i mina Inov8 skor. Samma som jag hade på SSR. Dels för att jag vet att dem är sköna, dels att jag sprungit in dem ordentligt och dels för att jag inte hittat något annat. Nu är det bara två månader till start och jag börjar se att skorna är ganska trasiga. Hål i dem och de känns något hårda. Utnötta liksom. Så jag funderar på att köpa ett par likadana. Men jag känner mig lite för snål för det.

Som sagt. TVÅ MÅNADER! helt sjukt, är ju ingen tid alls. Blir en kamp mot klockan även denna gång.

Ibland kan vädret minska träningsmotivationen otroligt mycket. Idag var det regn och blåst. Alltså motivationen ej på topp för uteaktivitet. Var inte så taggad på inomhus gym heller...

Efter en ordentlig frukost så bestämde jag mig ändå för att damma av Inov8 jackan och ta ett skogspass i Rutvik. Har hittat en bra bana med fokus syra och gyttja. Söndags passet blev en blöt historia på ca 12 km.
Otroligt skönt att hoppa in i en varm bastu efter detta träningspass.

Här kommer bilder från skogen:

Håkan hära. Igår hade jag och Fredrik planerat längre cykelpass. Alvik-rödbergsfortet ToR. "16 grader och sol" lovade metrolog Öman:)

Vi hade medvind till boden och låg på en snittfart på 35km/h. Kändes bra. När vi ska starta klättringen upp på berget var det förbommat. Lika glad var jag för det:)

Vi hade väntat oss motvind på vägen hem. Men vi hade inte väntat oss spöregn. Fy fasiken vad kallt det blev. Plus att min cykel började rackla. 

Jag hade iaf täckta ben och armar men Freddan hade bara shorts och kortärmad. Han stannade hos sin morfar och slängde på sig en tjock jacka för att fortsätta sista biten hem. 

Jag kan bara konstatera att Fredrik är ett monster på sadeln. Jag får kämpa på bra för att hinna med bakom honom, trots att han tar vinden. 

Jag kan också konstatera att det är riktigt tråkigt att cykla i dåliga förhållanden. Ush och blä.  Ni får två bilder från färden. Före regnet..

                     Team SSS

Nu duggar loppen tätt. Öman här igen med en ny Race-report från gårdagen. Denna gång ett spontanlopp (cykelrace) i Boden.

Har inte kört så många cykellopp förut. Senast var i Umeå och då var det 100 km som stod på menyn. Denna gång var det tanken att köra 65 km från Boden till Ale, vända och via Avan tillbaka till Boden, Rödberget.

Alla cyklister startar samtidigt i en så kallad "rullande start". Cyklister kör bakom en bil som signalerar när loppet är igång.
Bilen tutade och klungan drog upp i ett högt tempo. Efter ca 10 km så krokar två cyklister ihop och en faller rätt ner i asfalten.  Jag hinner knappt bromsa och vet inte ännu hur jag lyckades passera alla fallande cyklister. Vänder mig om och ser två cyklister i diket samt tre liggande på asfalten där en tjej har gjort illa sig ordentligt. Stannade med kanske 10 andra cyklister och hjälpte med att lägga tjejen i en behagligare position utan att rör hennes nacke/huvud. Ambulans tog tjejen till sjukhus för vård.

Jag blev såklart sänkt av detta men bestämde mig för att köra den kortare sträckan som var 56 km lång. Benen kändes bra och mötte klungan som fortsatt loppet. Skillnad att ligga själv då man får kämpa för varje meter.  Höll ändå ett ganska jämnt tempo på ca 30-34 km/h. Loppet avslutades med några serpentinsvängar upp till Rödbergsfortet. En brutal stigning på ca 1 km. Här kommer en bild från målgången uppe vid fortet. Bild lånad från cksavast.se.

Tjena Håkke här. Då var vi igång igen. En vecka har passerat sen maran och vi har kört igång på allvar. Söndag dagen efter loppet var jobbig. Vi gick på stan en dag och hade ont lite varstans. På måndagen var stelheten borta och både jag och Fredrik var på en lättare cykeltur på ca 20 km bara för att få röra benen. Fortfarande lite tunga men ingen smärta. Sedan dess har det känts riktigt bra för oss både och vi har kunnat köra på bra pass.
Jag själv har inte lagt ner lika många timmar som jag brukar utan ökat gradvis. Idag stack jag ut på en cykeltur på 36 km för att sedan slänga på mig löparskorna och drog upp i skogen. Mötte Linuz uppe vid Långbergsstugan så jag visade han mina favoritstigar.
Jösses vilken dag det var i skogen. Sol, lite vind, mestadels torrt och knappt nå mygg. Så otroligt härligt, och som jag väntat.
Bägge passen kändes riktigt bra och var sugen att göra ett till pass senare men höll mig i kragen=)
Kul att vara igång så fort efter maran, det trodde jag verkligen inte.
Idag har Fredrik gjort debut i cykeltävling. Han får skriva om den själv. Det hände en otäck olycka bland annat.

Det var en liten uppdatering bara så ni ser att vi lever.
ha de så bra
Håkan

Rapport från Asics Stockholm Marathon 2016

Håkan som börjar skriva här. Dagen började med uppstigning 08:15. Lagom mycket frukost vid nio tiden. Sedan ett försök till att ta det lugnt en stund innan avfärd men nerverna började komma för mig så det var svårt att stå still. Sista förberedelserna med nummerlappar osv innan ombyte och avfärd mot starten. Vi var på plats ca 50 minuter före Fredriks start gick. Vi vandrade runt på en stor konstgräsplan där man skulle hitta sin plats att lämna in ombytespåsen man fått från dagen innan. Sedan köa för ett sista toabesök. Jag önskade Fredrik lycka till innan han begav sig mot sin startgrupp kl 11:45.
Min start gick 12:10 fram tills dess passade jag på att göra mina tåhävningar för att värma upp senan och passade på att sitta ned en stund och verkligen känna lugnet och fokusera. Sen var det dags att söka mig till starten jag också. Väl där mitt i gröten av flera tusen pers infann sig en ordentlig taggning. Musik spelades i galen volym och pulsen steg. Fick rejäla rysningar.  Då gick startskottet

Här kommer summering av mitt lopp.

De första 2 km gick långsamt, så mycket folk så att det bara var att haka på tempot som var. Först efter 8 km kunde jag börja mitt egna lopp. Allt kändes bra. Vid 20 km kom första dippen. Något jag lärde mig från SSR förra året var att dippar kommer och går, det gäller bara att rida ut dom och inte ge upp. Så jag försökte helt enkelt hålla så god fart jag orkade och hoppades på att tröttheten skulle släppa lite. vid ca 26 km började jag känna mig starkare igen och jag kunde göra några kilometer i bättre fart.
Många pratar om att den rejäla marathondippen kommer vid 30 km men då kände jag mig förvånansvärt pigg. Det stod en speaker uppe på ett podium och pratade för fullt. När jag närmade hoppade jag upp rejält och gav honom en high five till hans stora förvåning. " Ojoj så ni vilket hopp, och efter 30 km, inte illa" ekade genom högtalarna medan jag passerade. Bra tändning men även lite väl kaxigt för en kilometer senare började jag känna mig sliten igen. Publiken som var helt vild på sina ställen hjälpte verkligen till att hålla modet och farten uppe men när jag passerat 35 km gjorde det verkligen ont i kroppen.
  Fler och fler löpare stannade och böjde sig över knäna. En del promenerade med stumma ben och en del försökte förgäves skaka liv i krampande vader. Då tänkte jag. Nu jävlar Håkan sitter det i skallen! Kör nu för fan. Jag sprang på, en kilometer åt gången och när jag kom till 40 km så kändes loppet i hamn. Jag hörde musiken dunka från stadion och publiken blev större och större. Jag ville gasa på men det gick som inte. Nu ser jag den! Stadion. Ny luft i vingarna och en del började spurta. Även jag. När jag sprang genom grindarna och möttes av skrikande publik på läktarna så studsade jag fram igen (kändes det som iaf) Jag trodde jag var Moh Farah som sprang mot OS guld och vevade åt publiken. Helt makalös känsla. Vilken stämning det var där inne. Vilken känsla. Jag har sprungit ett helt marathon. 42.195 Km. Eller 43.33 km som klockan visade. När man kryssat mellan deltagare och diverse ytterkurvor. Tiden blev 3:52:29. Snittfart på 5:22 per km och ca 2000 tagna placeringar. Sjukt nöjd med det.
 Med tanke på att jag inte ens visste om jag kunde delta pga hälen och mitt längsta träningspass varit på 14 km så är jag förvånad över mig själv.

Direkt efter målgång fick man medalj och en vattenflaska sedan slussades man ut mot planen där starten gick. Där mötte jag Fredrik som stått och väntat. Jag gick vidare för att ta emot en påse med godsaker och finisher tröjan! Klämde även i mig två öl som serverades. Alkoholfria skall tilläggas. Jag hämtade påsen med kläder där jag lämnat in den och sedan bytte vi om lite snabbt i ett tält. Det fanns en kö för massage som vi ställde oss i. Himla vad skönt det var att få benen knådade. Bara tio minuter men ack så viktiga. Sen var det helt enkelt tunnelbanan till hotellet igen.

Det var mitt äventyr och jag kan konstatera att publiken och banden som spelade musik spelar en stor roll i detta. Fick sånna enorma krafter från alla hejarop efter vägen. Ibland fick jag bromsa mig själv för att inte ta i för mycket.

Rolig upplevelse. Vi får se om det blir någon fler gång. Ska aldrig säga aldrig. Det som talar emot är just asfalten.
Hälen höll ihop utan större besvär och har inte känts sämre efteråt heller. Vill nu att den ska bli helt bra så jag kan börja lägga mil bakom mig för det kommer behövas. Fick en jobbig känsla över mig ganska direkt efter målgång att " helvete, vasan är över dubbelt så lång..."

Det var min story om loppet. Här nedan kommer Freddans. Bilder kommer eftersom
https://vimeo.com/169411423 Här är en film på hur det såg ut i den klassiska trappan efter målet. Mycket smärta där=)

Fredrik här.  

Jag klev in i startgrupp D ca 15 innan startskott. Försökte göra lite uppvärmningsövningar på en ledig yta. Mycket folk i startgruppen.

Kollade på klockan. 5 min till start. Adrenalinet och fokuset började infinna sig i kroppen. Löpare började inta position i gruppen. Startskottet gick!

Med tanke på Luleå halvmarathon så försökte jag hela tiden intala mig själv att inte springa för fort. Ta det lugnt. Loppet är långt. Lite mer än 42 km!

Jag startade i ett 4:50-tempo. Kändes bra. Men under loppets gång så började jag känna att värmen skulle bli ett problem. Försökte med små medel undvika solen och kyla ner huvudet vid de utplacerade duscharna. Kändes bättre efter varje nedkylning. Kanske med facit i hand skulle ha tagit kepsen som jag köpte innan loppet. Nästa gång det är varmt testar jag den.

Vid 27-28 km hade jag min stora svacka i loppet. Fick gå några meter och tog extra koppar vatten samt energidryck. Kändes ganska snabbt bättre och började se ljuset i tunneln. Många löpare såg slitna ut och det gav mig lite extra kraft. Sista 2 km så fick jag ut steget ordentligt och kunde vinna många positioner. Med lite övertagg och krampande ben så började jag försöka veva igång publiken inne i stadion. Skön stämning i arenan som för mig kändes fullsatt. Gick i mål på nettotiden 3 timmar och 30 min. PB med 2 min. Otroligt nöjd!

 

Tjäna. Ett kort inlägg. Vi är i mål bägge två och vi är nöjda med resultaten. 

Mer info om loppet kommer framöver. Tack för ert stöd 

Benmassage efter loppet var väldigt välkommet

Pre-race Stockholm marathon 2016. Ca 30 min till start.

EN dag till start. Klockan är just efter åtta på fredagskvällen och vi har precis landat på rummet för kvällen.

 Direkt när vi landat i Stockholm tog vi oss till stadion för att hämta nummerlapp, chip och dylikt. Gick runt snabbt på mässan och kikade. Det var 26 grader och sol ute och inne i de där tälten var det fruuuktansvärt varmt.

Efter det sökte vi upp vårt hotell på Kungsholmen. 

Vidare mot city för middag. Sally Voltaire blev stället. Så jäkla bra. Fredrik skulle ju minsann springa mara imorgon så ville ha större portion. Och jäääklar vilken skål han fick. Haha. 

Nu är vi som sagt på rummet och vilar fötterna. Blir himla mycket gå överallt. 

Vi känner oss laddade och vi verkar få kanonväder på loppet. 

Lägger upp lite bilder från dagen.

Sjukt varmt där inne som sagt

Fredrik pastaladdar

Min skål med allt möjligt från växtriket

Freddans hink med käk. 

Aaah. Nu är det läggdags och imorgon bär det av till Stockholm. Två dagar till start alltså. Jag, Håkan började just packa väskan. Verkar bli bra väder under loppet så har inte packat med massa onödiga kläder.

Idag blev det ingen träning alls. Åtta timmar jobb i värmen och 1 timme röjsåg i solen gjorde sitt. Lika bra att spara på krafterna då. 

Ni vet väl om att ni kan följa oss under loppet på Sthlm maratons hemsida. Jag har startnummer 12124 och Fredrik 5081
följ oss

Nu har jag en myggjävel i sovrummet jag måste göra pinan kort för.

Vi hör av oss från hotellet imorgonkväll. 

Hej

Tre dagar återstår till smärta.
Allt går enligt plan för mig Fredrik. Ett lugnt pass idag med några fartökningar. Försökte stanna och dricka lite extra under passet då solen stod högt i skyn. Kayo. Mina pärons vovve följde med och livade upp stämningen.  Bra draghjälp i början. På hemvägen var det mest att dra hund. Hon ville kanske springa längre.